Man hör ju ibland uttrycket "marknaden är mättad". När det gäller fläskfilé ser det dock ljust ut. I alla fall på mindre orter.

Ikväll har man "erbjudande" på två krogar här i byn, på det ena serveras planka och på det andra får man filén med pepparsås och potatisgratäng. En innovation utan like sett i relation till att bearnaisesåsen vanligtvis portioneras ut hinkvis. 

Eller är det kanske rent av konsumenterna som styr marknaden? Är vi så vansinnigt konservativa och enkelspåriga att vi vägrar prova nånting annat. Skulle lokalerna eka tomma om en bit prima fågel eller (Gud förbjude!)fisk plötsligt stod på menyn? 

När ska marknaden mättas på fläskfilé?

Grisen Skriker – Ett Tusen Punks

Fläsket brinner – Grismakt

Procol Harum – Bringing Home The Bacon

Häjkån Bäjkån

//gaspode

...sa dom i lumpen.

Jag har klarat av första badmintonpasset på århundraden, åtminstone känns det så i höger innanlår och skinka idag. Bollupplockarmusklerna sitter tydligen där.Jag har nämligen kommit fram till att det inte är själva spelet som får en att känna av musklerna, det är för att man plockar upp bollen från golvet så ofta=) 

Hur gick det då? Tja, Lennart hade värvat mig till Finnkampen men när det kliver ut en kille på plan på vars t-shirtrygg man kan läsa "Team Finland" så vet man liksom att man redan är slagen. Men kul var det. Förhoppningsvis har väl träningsvärken släppt till nästa onsdag då det är dags igen.

Idag har jag jobbat över och plockat lite mail, blev lite smått överraskad när Helena plötsligt stod där med dammsugarn i näven och sa hej=) Hade ju iof hört en dams ljuva stämma tidigare och varit säker på att det var den andra systern och tänkte då att det var värst så lik hon är Helena på rösten...så kan det gå.

Veckans tappade målföre

Det är inte ofta jag blir svarslös, men när en kompis på jobbet, låt oss kalla henne "Sandra" eftersom hon heter så, plötsligt häver ur sig att hon fastnat för en låt och skickar över en länk som man knappast väntat sig, så vet man inte riktigt vad man ska säga. Döm inte av titeln, det gjorde faktiskt inte jag, sen får hon tro vad hon vill!

Nuttin' But Stringz – Dance With My Father

AC/DC-Sandra? Amon Amarth-Sandra? Heja hårdrock!-Sandra?

Ibland blir man positivt överraskad.

//gaspode

...is what you wear, is what you are.

Mitt andra projekt står still och har så gjort ganska länge så jag tänkte att lite bloggning kanske kan få fart på inspirationen. Den som har en lever får se.

Jag är alltså här igen på regelbunden basis är det tänkt. 

Idag är jag dock på så konstigt humör så det blir nog inte så mycket mer för tillfället, men jag vill ta det tillfället som ändå är, i akt och dela med mig av en låt jag hittade igår och som gått på repeat i Spotify sen dess.

Enjoy

Bäst just nu:

Moneybrother – Just Another Part Of Me That Breaks Down

Jag har nynnat, visslat och hummat på den här hela dan.

//gaspode

Tänkte väl egentligen bara meddela att det inte alls är säkert att det blir så frekvent uppdaterat här. Nu ska jag päsa lite i lugn och ro här och kanske försöka fila på det andra projektet jag har.

Måste bara sova en natt först så jag får bort alla bilder ur huvet. Jag har korrekturläst kameramanualer i en veckas tid så jag är helt slutare.

...nu drar BigM och Herr Carlström lite på mungiporna det VET jag =)

//gaspode

Jaha, det var ju ett tag sedan, men jag tänkte bjuda på...mig själv faktiskt så här till jul. Jag har nämligen gjort mitt livs affär.

Fick för mig att jag skulle beställa ett par militärbrallor från ett företag som jag haft som favorit i browsern länge men aldrig köpt nåt från. Har man bukomfång och benlängd påminnande om Guran i Fantomen så är det ju sällan nån sån där ordinär storlek passar, men jag chansade. På sidan stod att Postens avgifter tillkommer men icke mer detaljerat än så. Jag tänkte för mig själv att ett par brallor kan ju inte kosta så många kronor att skicka och slängde i ett par skosnören till kängorna också.

Bralla - 159 kr

Snöre - 20 kr

Summa - 179 kr

Dröm om min förvåning när ordersedeln dimper ner i brevlådan och jag krävs på 320 Svenska Riksdaler! Det är 141 kr i frakt. Vid närmare översyn visar det sig att det är skickat med bussgods. Inser genast att man nog inte ska ta nånting för givet när man handlar på postorder. "Sent ska syndarn slakna", som Eklund brukar säga.

Jag löser ut brallorna när dom kommer och som ovan nämnts passar dom naturligtvis inte. Jag mailar tillbaka och ber att få returnera byxorna och ber om lite instruktioner. Dessa kommer omgående så servicen på så sätt kan man ju inte klaga på.

Billigaste sättet att returnera visar sig vara via skrymmande brev som kostar 78 kr och dessutom är oförsäkrat och saknar kollinummer. Jag har till dags dato således lagt ut 398 kr och hoppas få tillbaka i alla fall 159 av dessa.

Det kändes ju ganska surt men när jag tänkte efter och började räkna lite så kunde jag ändå inte låta bli att skratta lite, för om Gud vill och dona hal och jag får tillbaka mina 159 kr så har jag betalat 239 kr för ett par skosnören!

Så kan det gå.

Bäst just nu:

Tom Petty and The Heartbreakers – Listen To Her Heart

Veckans Det-trodde-ni-fan-inte-om-mig-och-inte-jag-heller:

Madonna – Revolver - feat. Lil Wayne

God jul på er.

//gaspode

Bob Marley - Waiting in vain.

Så.

Uppdaterat.

Men ni lär få vänta, jag har annat att skriva.

Puss.

//gaspode

2008 - för er som inte har sett, eller förträngt

2009 - för er som inte har Facebook

//gaspode

Så där då, då var man hemma igen. Turnéveckan är avslutad och på nåt konstigt sätt känns det som att semestern är det också. Jag har väl haft det lite sådär rent känslomässigt, jag har bara velat att alla inplanerade grejer ska ta slut så jag kan åka hem och vila upp mig.

Inget personligt naturligtvis, det är mitt eget problem. Idag tror jag faktiskt är första dagen som jag känner att jag faktiskt har två veckor till att sulla runt på. Vi får hoppas att det går bra.

Vad har hänt då? Ja, inte så jävla mycket om jag ska vara ärlig. Jag har besökt Dansveckan i Malung, hälsat på i Grimsåker naturligtvis, besökt päronen, Putte och Eklund och Mia & Jimi i Djurås. Bäst har jag mått i bilen, mol alena, utan radio, bara på väg mellan byarna. Sorgligt men sant.

Detta om dalaturnén, den är numera ett avslutat kapitel.

Hem han man inte mer än, förrän Fröken Murray pekade mot ICA med hela handen! Jag skulle faktiskt dit ändå för grannen fick ju en påse blandade livsmedel innan jag stack. Nyklippt och fin var hon också, men "Det växer ju ut fort på sommarn" var en ständigt återkommande fras ;-)

Igår blev det lunch/fika på kondis och ovanstående dam föreslog en prommenix vilket visade sig vara helt rätt. Mätt som få seglade man hemåt och blev aptrött men lyckades hålla mig från tuppluren och slängde istället i nya bäddmadrassen och bäddade rent. Sov som en stock och vaknade vid 8.

För er som har Facebook finns det lite bilder där, för er som inte har det så får ni vänta, det kanske kommer upp en länk så småningom. 

Kort och koncist.

Nu ska jag bli lika ostadig som vädret.

//gaspode